American Butch

Hjälp!

Jag var på American Apparel för att kolla tröjor. Har ju den finfina blåa tröjan nedan, men vill gärna ha någon mer färg. Så valet är mellan den svarta och det röda, eller kanske båda? De är så sköna och fina på samma gång.

Det är dock inte det jag behöver hjälp med. När jag gick ut ur butiken var det någon knackade mig på ryggen. Är det någon jag känner tänkte jag. Nej det var butchen som var inne i butiken samtidigt som jag. (Redan där inne var hon konstig och frågade kassörskan vad en tröja kostade. Herregud, tänkte jag. Du kan väl för fan kolla på prislappen.)
   “May I please check your bag, sir?” frågade hon.
Jag stelnade till och visste inte vad jag skulle göra. Varför skulle hon kolla min väska för? Fick en känsla av att de ville kolla om jag hade stulit något. Men varför skulle hon komma och kolla som inte ens arbetade där. Utan att riktigt tänka svarade jag:
   “Eeh… ok!” och tänkte samtidigt att nu blir jag väl rånad.
(låt mig tillägga att denna väska var en tygpåse jag fick på jobbet idag innehållande vattenflaska, äpple, 3 fula t-shirtar jag fick, handskar och ett par solglasögon – så inget extremt viktigt).
   Hon kollade igenom väskan samtidigt som jag tryckte in henne mot väggen så att hon inte skulle springa iväg med något.
Hon tog upp en av t-shirtarna och kollade på den.
“What are you looking for?” frågade jag.
Hon svarade inte. Jag kollade igenom mina fickor så att hon inte hade tagit något där… Nej allt var kvar.
   “Ok, thanks! I’m sorry for waisting your time!” Sa hon, lämnade tillbaka påsen och gick.
Jag gav henne en mördarblick och gick snabbt därifrån samtidigt som jag kollade så att det viktiga var kvar i påsen (solglasögon och handskar).

Vad fan ville mänskan? och varför in i helvete lät jag henne kolla. Normalt skulle man väl sagt: “Jag skulle inte tro det!”, men jag blev helt ställd… helt sjukt var det! Usch!

Tessa Sanders 10k Community Links Race

3:50 ringde klockan i morgon och jag gick motvilligt upp för att åka iväg och jobba. Kom fram i tid och en två timmar senare var vi klara med incheckning och briefing. Vi fick våra platser och sen var det bara att vänta tills loppet började (kl. 9:00). De första löparna kom inte förrän vid 9:30 och de sista travade förbi en timme senare, då trafiken började gå igen. Så i princip jobbade jag en timme, men fick betalt för 5. Yay!

Solen sken och det var en härlig vårdag som jag tillbringade i parken efter jobbet. Passade även på att gå förbi H&M för att inhandla en jacka jag kollat på ett tag. Man måste ju få unna sig något när man fått ett nytt jobb, eller hur? Hittar ingen bild, men den är röd, lite prassligt blank och hiphop stil.

Yay!

Runt 15-snåret idag ringde min mobil – det var Trevor Sorbie.
   “Hi! I’m just calling to tell you that you’ve got a new job!”
   “Oh, really? Thanks! That’s so nice!”

Så på måndag klockan 10 börjar jag på mitt nya jobb och jobbar till 19. Ska bli spännande! Jag är så glad!

Måste sova snart eftersom jag ska jobba på ett event i Stratford imorn och börjar klockan 6 på morgonen. Alarmet får väl sättas in på en 4 tänker jag… gäsp!

Vomit

Har precis kommit hem ifrån flygplatsen och möter upp mina föräldrar som kommit för att hämta mig. Plötsligt inser jag att jag har glömt mina resväskor i London. Herregud, de står kvar på flygplatsen! Hur fan gick det till! Får panik och börjar stört-tjuta. Alla mina kläder!

Åker hem till min lägenhet och pustar ut, men upptäcker till min förskräckelse att stället är invaderat av små myror och ännu värre – Myrägg! Äggen är inte vita som normalt, utan stora och grå-bruna. Tar fram en servett och plockar upp dem. Får kvälvningar, fyfan vad äckligt!
Springer med det till slasken… går inte att hålla det inne… jag spyr! Bluäääh! Sprutlackerar hela diskbänken.

Jag vaknar upp samtidigt som jag tror jag spyr - bluäääh! Åh allt var bara en dröm. Dubbelkollar kudden så att jag faktiskt inte spydde på riktigt. Den är ren… somnar om.

Eventjobb

Tackade precis ja till ett eventjobb på söndag. Det är som Marshall på ett lopp i Stratford. Jag jobbar från 6 till 11, vilket innebär att jag måste ta bussen till stället, då tuben inte börjat gå än så tidigt. Så jag måste åka strax efter 4, söndag morgon. Mmm… lovely! Men det är det värt. Bara 5 timmars jobb och bra betalt – pengar som kommer in på kontot redan på måndagen. Yippie! All Saints, here I come? :p

Vacancies – Trevor Sorbie

Trevor Sorbie-  Barista (Covent Garden)

Servera kaffe och drinkar till kunderna.

5 stjärniga Trevor Sorbie är en av Londons lyxigaste  frisersalonger. I klippningen ingår även drinkar ifall kunden är sugen, inkl. alkohol efter kl 12. Inredningen är ljus, fräsch och välkomnande med underbar personal.

Bäst: Personalen. De skrattar och har roligt och det finns ingen arg manager som står och skriker på en. Gratis hårklippning och riktigt bra rabatt på Trevor Sorbies egna hårprodukter.

Sämst: Minimumlön (£5,73/h)

Trial Shift…

Om 8 minuter ska jag kila iväg till Covent Garden och Trevor Sorbie för ett 2 timmars trialshift. Är klädd i svart från topp till tå, nyklippt och nyfärgad. Det här måste gå vägen! Håll tummarna för mig!

Reggae Dan

Jag gillar Soho Square! Det händer alltid nåt spännande…

Satt och åt på en parkbänk i min ensamhet och plötsligt kommer en man med dreads fram till mig och frågar på knacklig engelska:
   “Sorry… I need to go back to… eeh… what’s it called… Hackney! Where is that?”
   “Well, that’s quite far from here, you need to take the tube or catch a bus. It’s in that direction.” Svarade jag och pekade mot öst. “You know, like east!”
   “East? The middle-east?”
   “No! Over there!” sa jag och pekade igen.
Mannen börjar klappa på trädet som står precis bakom oss.
   “This? is this Hackney?”
   “What? No! You know Tottenham Court Road? You need to take a bus from there, like NO 29 or something.”
   “Aaaah!”.
Männskan verkar helt loss och börjar snacka om att jag har ett stort hjärta. Sen vill han skaka hand och säger:
   “You see how great our hands match?”
Vad vill han egentligen? Råna mig eller?

Efter ett tag börjar han skratta och säger att han bara skojar. Tydligen så har han bott i London i 27 år och sitter och driver med mig. Skitkul!
Han pratar och han pratar och han pratar.
   Efter någon timme frågar han mig vad jag lärt mig om honom och jag svarar.
   “You’re very sociable, dramatic, theatric – like you use your voice and your body language a lot when you talk, observant, childish and playful. Your mum is white and your dad is black, so you’re mixed race. That’s you, in a box!”

Jag går från att tänka att han är en rånare, en knarkare, mindre vetande, enstöring tills jag slutligen får reda på vad allt handlar om…

   “You’ve got very special eyes!” säger han.
   “Really? What colour are they?”
   “I don’t know. They’re like green, yellow and brown! Like autumn!” (wow ingen som har observerat det förrut) They kinda remind of that tree over there!” säger han och pekar på ett träd som har gulbruna blad som står vid ett annat träd med gröna blad. “Yes Autumnily eyes!”
   “Soho Square eyes!” säger jag, lite finurligt.
   “Soho Square eyes! Whatever that means?! svarar han.

Diskussionen fortsätter…

   “You’re sexy!” får jag höra.
Åh nej! sluta! Nu vill jag gå härifrån.
   “Thank you!” säger jag och kollar åt ett annat håll.
   “Yes you’re very attractive!”
   “I know!” Gör mitt bästa för att avdramatisera situationen.
Börjar bli dags att gå härifrån…
   “I reckon it’d be a lot of fun hanging around with you!”
   “Doing what?” frågar jag.
   “Well…firstly, just talking with you – that’s fun! Secondly cudling with you, that’d be fun! Thirdly getting intimate with you, that’d be fun!”
In your dreams, tänker jag.
   “Yeah, maybe! Who knows…” svarar jag och skrattar.
Där någonstans får jag hans telefonnummer. Lägger in det i mobilen under namnet Reggae Dan. Skönt att han inte bad om mitt nummer!

Klockan passerar 19 och jag måste verkligen gå för att hinna hem innan Emelie åker till jobbet eftersom jag inte har någon nyckel. Förklarar att jag måste gå och då ska han självklart också gå. Så vi tar sällskap till Oxford Street.
   “Ok, I’m going that way!” Säger jag och pekar mot Oxford Circus I(väst). “And you’re going that way!” pekar mot Tottenham Court Road (Öst). “It’s been nice chatting with you!”
Sträcker fram handen för att skaka.
   “Ooh! Are we politicians?”
   “Yes!”
Vi skakar hand.
   “Cuddles?” frågar han.
   “No, I don’t do cuddles!”
   “Ok, call me!”
   “Yeah! Bye!”
   “Bye!”

Ja…vad säger man? Jag gillar Soho Square! Det händer alltid nåt spännande…

Karate Kid 3?

Efter intervjun hos Trevor Sorbie gick jag till Alan D för klippning. Min frisör gjorde mig vettskrämd ett par gånger, då det såg ut som att jag var den första människan han någonsin klippt. Han klippte lite här och lite där, ibland utan att använda andra handen som stöd. Jag försökte andas lugnt och tänkte, går det åt helvete så får jag väl raka av det och ha snagg…

Till slut så såg det ändå bra ut, inte riktigt som jag hade tänkt, men bra. Jag har plötsligt blivit 5 år yngre och ser ut som att jag ska på audition för Karate Kid 3, men det får man väl bjuda på.
Bara att ta fram legget nästa gång jag ska gå på bio med åldersgräns 12 år…

Interview

Intervjun hos Trevor Sorbie gick jättebra och imorn har jag ett trialshift på två timmar, 14-16. Hoppas det går vägen!